Så gör du bouppteckningen själv — steg för steg

Det finns inga krav på juridisk utbildning för att upprätta en bouppteckning. Det finns däremot formkrav, tidsfrister och moment som lätt missas om man inte vet vad man letar efter. Den här guiden tar dig igenom processen från de första underlagen till en bouppteckning som kan skickas in för registrering.

Innan du börjar: förstå vad en bouppteckning faktiskt är

En bouppteckning är ett juridiskt förrättningsprotokoll. Det är en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, vilka som företräder dödsboet och vilka handlingar som ligger till grund för uppgifterna.

Processen har två tydliga faser: förarbetet, där du samlar uppgifter och identifierar vilka som ska kallas, och förrättningen, där uppgifterna gås igenom, dokumentet upprättas och underskrifter samlas in.

Bouppteckningen ska normalt upprättas inom tre månader från dödsdagen. Därefter ska den skickas till Skatteverket inom en månad, vilket innebär att den ska vara inne senast fyra månader efter dödsfallet.

Kan du göra bouppteckningen själv?

Många dödsbon kan hanteras privat, särskilt när arvingarna är kända, ekonomin är överblickbar och det inte finns någon aktiv tvist. Det viktiga är att ni gör en ordnad genomgång och inte försöker lösa oklara juridiska frågor på känsla.

• Det brukar passa bättre att göra själv när dödsbodelägarna är kända och kan nås.
• Vanliga tillgångar som bankmedel, bostad, fordon och bohag är oftast hanterbara med tydligt underlag.
• Kontakta kommunen om dödsboet saknar tillgångar och dödsboanmälan kan vara aktuellt.
• Kontakta Skatteverket vid frågor om formkrav, blanketter, adresser och anstånd.
• Ta juridisk hjälp vid tvist, oklar arvingekrets, internationella kopplingar, komplicerade fastigheter, osäkert testamente eller när omyndiga/god man/förvaltare behöver hanteras.

Steg 1: Fastställ vilka som ska kallas

Börja med att skaffa dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Det visar folkbokföringsuppgifter, civilstånd och registrerade anhöriga och är ofta startpunkten för att se vilka som kan vara dödsbodelägare, efterarvingar eller andra berörda.

Målet i det här steget är inte att avgöra alla arvsfrågor själv. Målet är att identifiera vilka som behöver tas med i processen och vilka oklarheter som måste utredas innan förrättningen.

• Finns det testamente? Leta efter originalet, kontrollera om någon berörd invänder och ta juridisk hjälp om giltigheten är osäker.
• Var den avlidne gift? Då behöver efterlevande make eller maka normalt tas med, och uppgifter om den efterlevandes ekonomi kan behöva redovisas separat.
• Var den avlidne sambo? En sambo är inte automatiskt dödsbodelägare, men kan ändå beröras av bodelningsfrågor.
• Finns barn, särkullbarn eller avlidna barn med egna barn? Då behöver släktutredningen följas noggrant.
• Finns omyndiga, god man eller förvaltare? Kontrollera vem som får företräda personen och om överförmyndaren behöver kontaktas.

Läs också: Vad är en bouppteckning och måste du verkligen göra en?

Steg 2: Inventera tillgångarna

Börja inventera tillgångarna tidigt, parallellt med att du reder ut vilka som ska kallas. Det här är ofta den mest tidskrävande delen av förarbetet, eftersom banker, försäkringsbolag och andra aktörer kan behöva ta fram intyg per dödsdagen.

Du behöver en fullständig bild av vad den avlidne ägde den dag hen dog. Använd alltså värden och saldon per dödsdagen, inte dagens saldo efter betalningar, uttag eller försäljningar.

• Begär saldointyg från varje bank per dödsdagen och ta med konton, ISK, depåer, aktier och fonder.
• Kontrollera pensioner och försäkringar. Förmånstagarbelopp kan ibland betalas direkt till en person utanför dödsboet.
• Fastighet, bostadsrätt, fordon, båt och annat av större värde behöver värderas på ett sätt som kan förklaras.
• Bohag och lösöre kan ofta tas upp som ett samlat rimligt värde om det inte rör sig om höga eller särskilda värden.
• Utestående fordringar, till exempel utlånade pengar, är också tillgångar i dödsboet.

Steg 3: Inventera skulderna

Skulder ska tas upp till sitt saldo på dödsdagen. Inhämta saldouppgifter från bolånebank, kreditgivare, Kronofogden om det finns skulder där och Skatteverket om det finns kvarskatt eller obetald skatt.

Ta även med begravningskostnader och andra nödvändiga kostnader som uppstått direkt i samband med dödsfallet när de hör hemma i bouppteckningen.

Kostnader som uppstår efter dödsdagen behöver hanteras ordnat, men de ska inte blandas ihop med den avlidnes skulder per dödsdagen. Spara fakturor och betalningsunderlag så att ni kan visa vad som hänt.

Steg 4: Utse två förrättningsmän

En bouppteckning ska göras med två förrättningsmän. De är inte vittnen i största allmänhet, utan personer som medverkar vid förrättningen och intygar att allt har blivit riktigt antecknat efter bästa förstånd.

Förrättningsmännen ska vara oberoende och får inte själva vara dödsbodelägare. Det är ett vanligt formfel. Ett syskon som är arvinge ska alltså inte samtidigt vara förrättningsman.

• Välj två myndiga och betrodda personer som inte själva är parter i dödsboet.
• Se till att de kan närvara vid förrättningen och skriva under handlingen.
• Gå igenom underlaget med dem i förväg så att mötet inte blir en första inventering.

Steg 5: Kalla till förrättningen

När du vet vilka som ska kallas och underlaget är tillräckligt för ett meningsfullt möte kallar förrättningsmännen till bouppteckningsförrättningen. Alla berörda ska få tydlig information om tid, plats och syfte.

Kallelsen bör vara skriftlig och skickas med sådan framförhållning att mottagaren faktiskt kan delta eller ordna fullmakt. Rekommenderat brev är ofta enklast att styrka eftersom kvitto och datum kan sparas som kallelsebevis.

Om någon inte kan närvara kan personen företrädas genom skriftlig fullmakt. Spara original eller bestyrkt kopia och bifoga den när den behövs.

Steg 6: Genomför förrättningen

Förrättningen är mötet där bouppteckningen gås igenom och upprättas. Det behöver inte vara högtidligt, men det behöver vara ordnat. Alla uppgifter ska kunna förstås, kontrolleras och antecknas tydligt.

På mötet går förrättningsmännen igenom den avlidnes personuppgifter, vilka som kallats och närvarat, tillgångar, skulder, bilagor och eventuella särskilda upplysningar. Räkna med en till två timmar för ett genomsnittligt dödsbo, mer om uppgifterna är många.

• Datum för dödsfallet och datum för förrättningen.
• Den avlidnes namn, personnummer och senaste adress.
• Vilka dödsbodelägare och andra berörda som finns.
• Vilka som var närvarande och vilka som företräddes av fullmakt.
• Vilka förrättningsmän som utsetts.
• Samtliga tillgångar och skulder med värden per dödsdagen.
• Kallelsebevis och relevanta bilagor.

Dokumentet skrivs sedan under enligt formkraven. Om någon uppgift är osäker är det bättre att pausa och kontrollera än att chansa, särskilt när osäkerheten gäller arvingar, testamente eller större värden.

Steg 7: Skicka in till Skatteverket

När bouppteckningen är upprättad ska den skickas till Skatteverket inom en månad. Räknat från dödsdagen innebär det normalt att handlingen ska vara inne senast fyra månader efter dödsfallet.

• Original av bouppteckningen, som Skatteverket behåller.
• En bestyrkt kopia, som du får tillbaka registrerad och stämplad.
• Eventuella bilagor: testamente, äktenskapsförord, fullmakter och kallelsebevis.

Kontrollera alltid aktuell adress och aktuell inlämningsinformation på Skatteverkets webbplats innan du skickar handlingen. Den registrerade kopian är sedan det dokument som ofta visas upp för banker och myndigheter när någon företräder dödsboet.

Från och med den 1 juli 2026 gäller nya regler som gör digital inlämning möjlig. Den 10 maj 2026 finns ännu ingen e-tjänst för detta, och Skatteverket anger att en digital lösning kan införas tidigast under 2027.

Läs också: Skatteverkets regler för bouppteckning - tidsfrister, registrering och vanliga misstag

Hur Bouppteckna Själv hjälper dig

Det vi beskriver ovan är vad processen behöver innehålla. Tjänsten hjälper dig att arbeta strukturerat genom personer, ekonomi och förrättning, samla uppgifter på rätt plats och se vanliga formkrav innan handlingen tas fram.

Tjänsten är byggd för vanliga dödsbon med tydliga uppgifter och hanterbara tillgångar. Den ersätter inte juridisk rådgivning vid tvist, oklar arvingekrets, osäkra testamenten eller situationer där flera länders regler kan påverka.

Vanliga misstag att undvika

• Att börja för sent och glömma att förrättningen ska hållas inom tre månader.
• Att missa ett bankkonto, en försäkring, en fond eller en annan tillgång.
• Att en dödsbodelägare också utses till förrättningsman.
• Att ta upp värden per dagens datum i stället för dödsdagen.
• Att kalla för sent eller sakna bevis för att kallelsen skickats.
• Att hantera ett omstritt testamente eller en oklar arvingekrets utan juridiskt stöd.

Vad händer sen?

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan nästa steg bli arvskifte. Då fördelas tillgångarna mellan arvingarna genom en arvskifteshandling som berörda parter skriver under.

Efter bouppteckningen behöver dödsboet ofta också avslutas praktiskt: bankkonton stängs, tillgångar förs över och bankernas krav hanteras. Om den avlidne var gift kan bodelning behöva hanteras innan arvskiftet.

Sammanfattning

• Bouppteckningen ska normalt upprättas inom tre månader från dödsdagen.
• Den ska skickas till Skatteverket inom en månad efter upprättandet och vara inne senast fyra månader efter dödsfallet.
• Arbetet blir lättare om du först säkrar släktutredning, bankintyg, värderingar, skuldunderlag och bilagor.
• Två oberoende förrättningsmän behövs, och dödsbodelägare ska kallas på ett sätt som kan styrkas.
• Ta hjälp vid tvist, osäkert testamente, oklar arvingekrets, omyndiga parter, internationella kopplingar eller komplexa tillgångar.

Snabbguide: bouppteckningen i sju steg