Så gör du bouppteckningen själv — steg för steg

Det finns inga krav på juridisk utbildning för att upprätta en bouppteckning. Det finns däremot formkrav, tidsfrister och moment som lätt missas om man inte vet vad man letar efter. Den här guiden tar dig igenom hela processen — från dödsdagen till registrerad bouppteckning.

Innan du börjar: förstå vad en bouppteckning faktiskt är

En bouppteckning är inte ett formulär du fyller i och skickar iväg. Det är ett juridiskt förrättningsprotokoll — ett dokument som upprättas vid ett möte, bouppteckningsförrättningen, där dödsboets tillgångar och skulder gås igenom och dödsbodelägarna bekräftar att uppgifterna stämmer.

Processen har två tydliga faser: förarbetet, där du samlar uppgifter och identifierar arvingar, och förrättningen, där mötet genomförs, dokumentet upprättas, underskrifter samlas in och bouppteckningen skickas in.

Båda faserna tar tid. Börja gärna med förarbetet så snart som möjligt. Det är där de flesta timmar läggs och det är det som avgör om förrättningen går smidigt.

Steg 1: Fastställ vilka dödsbodelägarna är

Det första du behöver veta är vem som är dödsbodelägare — alltså vilka som har rätt att ärva och som ska kallas till förrättningen.

Börja med att skaffa ett personbevis för den avlidne från Skatteverket. Det visar folkbokföringsuppgifter, civilstånd och registrerade barn. Det är din utgångspunkt.

• Finns det ett testamente? Om ja, var det bevittnat och är det giltigt? Testamentet påverkar vilka som är dödsbodelägare.
• Var den avlidne gift eller sambo? En efterlevande make eller maka är dödsbodelägare. En sambo är det däremot inte automatiskt.
• Finns det särkullbarn? De är dödsbodelägare och har rätt att ta ut sitt arv direkt, oavsett om den andra föräldern lever.
• Vilken arvklass gäller? Om det inte finns barn ärver föräldrar och syskon. Det kan kräva mer utredning om någon i kretsen är avliden.

Läs också: Vad är en bouppteckning och måste du verkligen göra en?

Steg 2: Inventera tillgångarna

Börja inventera tillgångarna tidigt, parallellt med att du reder ut vilka dödsbodelägarna är. Det här är den mest tidskrävande delen av förarbetet, och du vill inte upptäcka saknade bankintyg eller värderingar först när förrättningsdagen närmar sig.

Du behöver en fullständig bild av vad den avlidne ägde den dag hen dog — inte vad som finns kvar nu, utan läget på dödsdagen.

• Fastigheter tas upp till taxeringsvärdet för bouppteckningen. Bostadsrätter tas upp till ett uppskattat marknadsvärde.
• Begär saldointyg från varje bank per dödsdagen och ta med alla konton, ISK, depåer, aktier och fonder.
• Kontrollera pensioner och försäkringar. Förmånstagarbelopp kan tillfalla någon direkt utanför dödsboet.
• Fordon, båtar och husvagnar tas upp till uppskattat marknadsvärde.
• Bohag och lösöre kan normalt tas upp till ett samlat rimligt värde om det inte rör sig om höga värden.
• Utestående fordringar, till exempel utlånade pengar, är också tillgångar i dödsboet.

Steg 3: Inventera skulderna

Skulder ska tas upp till sitt faktiska saldo på dödsdagen. Inhämta saldouppgifter från bolånebank, andra banker och kreditgivare, Kronofogden om det finns skulder där, och Skatteverket om det finns kvarskatt eller obetald skatt.

Ta även med begravningskostnader och andra nödvändiga kostnader som uppstått direkt i samband med dödsfallet. De är avdragsgilla i bouppteckningen.

Skulder som uppstått efter dödsdagen är dödsboets kostnader, inte den avlidnes skulder, och hör inte hemma i bouppteckningen på samma sätt.

Steg 4: Utse förrättningsmän

En bouppteckning ska upprättas av två förrättningsmän — men det är inte samma sak som vittnen. Förrättningsmännen leder och ansvarar för förrättningen. De ska vara kunniga och trovärdiga, men de behöver inte vara jurister.

Förrättningsmännen ska vara oberoende och får inte själva vara dödsbodelägare. Det är ett vanligt misstag. En av dina syskon kan alltså inte vara förrättningsman om hen också är arvinge.

• Kalla dödsbodelägarna till förrättningen
• Leda genomgången av tillgångar och skulder
• Upprätta och skriva under bouppteckningsdokumentet

Steg 5: Kalla till förrättningen

När du vet vilka som ska kallas och har kommit tillräckligt långt med tillgångar och skulder kan förrättningsmännen kalla till förrättningen. Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid. Det enklaste och säkraste sättet är rekommenderat brev, eftersom du får ett kvitto och kan styrka både att brevet skickades och när.

Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla tid, plats och syfte. Spara alltid kvittot från det rekommenderade brevet. Det blir ditt kallelsebevis i bouppteckningen.

Om en dödsbodelägare inte kan närvara personligen kan hen ge någon annan fullmakt att företräda sig. Fullmakten ska vara skriftlig och undertecknad. Originalet eller en bestyrkt kopia bifogas bouppteckningen.

Om en dödsbodelägare är omyndig, till exempel ett minderårigt barn, företräds hen av sin förmyndare, oftast den andra föräldern. Om dödsbodelägaren har god man eller förvaltare gäller andra regler.

Steg 6: Genomför förrättningen

Förrättningen är det faktiska mötet där bouppteckningen upprättas. Det behöver inte vara högtidligt. Det kan ske hemma i vardagsrummet lika gärna som på ett kontor.

På mötet går förrättningsmännen igenom tillgångar och skulder med de dödsbodelägare som är närvarande. Alla uppgifter bekräftas och dokumenteras. Räkna med en till två timmar för ett genomsnittligt dödsbo.

• Datum för dödsfallet och datum för förrättningen
• Den avlidnes personnummer, namn och senaste adress
• Vilka dödsbodelägare som finns och om de var närvarande eller representerade av fullmakt
• Vilka förrättningsmän som utsetts
• Samtliga tillgångar med värden per dödsdagen
• Samtliga skulder med belopp per dödsdagen
• Kallelsebevis som bekräftar att dödsbodelägarna kallats

Dokumentet ska sedan skrivas under av förrättningsmännen och av de dödsbodelägare som var närvarande. Dödsbodelägare som inte var med bekräftar att de tagit del av bouppteckningen när de skriver under, eller företräds genom fullmakt.

Steg 7: Skicka in till Skatteverket

Bouppteckningen ska vara inlämnad till Skatteverket inom tre månader från dödsdagen — inte registrerad, utan inlämnad. Det är en viktig distinktion. Skatteverket registrerar den sedan och skickar tillbaka ett registrerat exemplar om inga kompletteringar behövs.

• Original av bouppteckningen, som Skatteverket behåller
• En bestyrkt kopia, som du får tillbaka registrerad och stämplad
• Eventuella bilagor: testamente, äktenskapsförord, fullmakter och kallelsebevis

Den registrerade kopian är det dokument du sedan visar upp för banker och myndigheter när du agerar å dödsboets vägnar.

Läs också: Skatteverkets regler för bouppteckning - tidsfrister, registrering och vanliga misstag

Hur boupptecknasjalv.se hjälper dig

Det vi beskriver ovan är vad du behöver göra. Vår tjänst är byggd kring samma process — personer, ekonomi, förrättning — men du arbetar i den ordning som passar dig. Slutresultatet är ett korrekt formaterat bouppteckningsdokument, utskriftsklar PDF med alla formkrav uppfyllda och redo att skicka in till Skatteverket.

Tjänsten hanterar de vanligaste situationerna: fastigheter, bostadsrätter, investeringskonton, särkullbarn, fullmakter, arvingar i klass 1 och 2. Det vill säga de allra flesta dödsbon i Sverige.

Det enda vi inte täcker idag är arvklass 3, alltså mor- och farföräldrar och deras barn, och mycket komplexa fastighetsinnehav som aktiva lantbruk med flera markfastigheter. I de fallen rekommenderar vi en jurist.

Vanliga misstag att undvika

• Att glömma ett bankkonto eller en tillgång, särskilt gamla pensionskonton eller fonder.
• Att en dödsbodelägare också utses till förrättningsman. Förrättningsmännen måste vara oberoende.
• Att ta upp värden per dagens datum i stället för dödsdagen.
• Att missa ett testamente. Om ett okänt testamente senare dyker upp kan bouppteckningen behöva kompletteras eller göras om.
• Att vänta för länge med att börja. Tre månader går snabbt när bankuppgifter och arvingar ska samordnas.

Vad händer sen?

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket är nästa steg att fördela arvet. Det kallas arvskifte och görs genom en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare skriver under.

Efter bouppteckningen behöver dödsboet ofta också avslutas praktiskt: bankkonton stängs, tillgångar förs över och bankernas krav hanteras. Kostnaden för bouppteckning beror på om du gör arbetet själv, använder digitalt stöd eller anlitar jurist.

Snabbguide: bouppteckningen i sju steg